Ola Möller kritiserar några andra socialdemokrater för att tala sig varma för kärnkraft. Jag har svårt att se problemet.
För det första är vi rätt många (potentiella) s-väljare som är för kärnkraft. Och som vanlig väljare struntar jag i vad kongressen har beslutat, jag vill i första hand ha en politik som jag tror på.
För det andra är inte kärnkraft en ideologisk fråga; den är en teknisk lösning på ett praktiskt problem. Liksom alla andra energilösningar en avvägning mellan hot och möjligheter, styrkor och svagheter.
Ändå har det blivit så att det är "vänster" att vara emot och "höger" att vara för. Det fåniga i denna inställning visas av att kärnkraftsprogram har startats av socialdemokrater, kommunister, konservativa och liberala regeringar. Dessutom av islamister (Iran).
Att kärnkraft blivit en vänster/högerfråga beror bara på historia och ingenting annat. I debattens gryning, folkomröstningen, var det främst vänstern plus centerpartiet som var definitivt emot, på den tiden en rödgrön koalition. Mitten/vänstern (S/FP) var lite för och lite emot och högern (M) för. Allltås blev lite klädsamt kärnkraftsmotstånd en lämpligt plagg i den (salongs)radikala garderoben.
I höst skulle jag vilja se socialdemokratiska riksdagsledamöter, varför inte några från LO-leden, som tillsammans med borgerliga göra upp om en fortsatt satsning på kärnkraft.
Det är i så fall inte ett ideologiskt svek. Helt enkelt för att ideologi inte har med saken att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar