Mannen som fick sin fru ihjälslagen av en ligist i ett bråk om en parkeringsplats, får ett skadestånd på drygt 61 000.
Du kanske minns mannen som vägrade skaka hand med VD på det företag där han sökte jobb, och därför fick sin A-kassa indragen. Han fick ett skadestånd på 60 000.
Tycker du att proportionerna är rimliga?
Dom har fallit i Landskrona-målet, ni vet 23-åringen som slog ihjäl en äldre kvinna vid bråk om en parkeringsplats. Han fick ett år och tio månader. Egentligen ville rätten ge honom två år, men kortade med två månader på grund av att han har sömn- och magbesvär.
Normalt straff för odling av cannabis är tre år. Skattebrott kan ge fem år. Slutsatsen är:
Statens pengar är mer än dubbelt så viktiga som en äldre kvinnas liv.
Brottet att berusa sig med ett medel som ej tillhandahålls eller beskattas av staten är avsevärt allvarligare än att slå ihjäl en äldre kvinna.
Är detta rimligt?
PS: Hos Johan Ingerö finns ett bra resonemang. DS.
Not: Denna bloggpost handlar om rättsprinciper. Jag kommer att radera kommentarer som tar Landskronafallet som anledning att diskutera invandring, eftersom det inte är ämnet för dagen.
Läste att några idioter från Black Cobra (varför har alla gäng namn som hämtade från en B-film?) skjutit en kille som skulle vittna mot dem
Jag är helt övertygad om att vi gemensamt måste inte bara ta avstånd, utan se vad vi i vår vardag kan göra för att bekämpa gängen och - inte minst - stötta offren.
Själv lade jag för några år sedan några timmars jobb på det. Kan inte du som läser detta fundera över vad du kan göra? Det finns säkert något.
När Europas stater ska städa upp efter bankernas fest använder de samma metod som bankerna använde för att stöka till det.
Snacka om att släcka elden med bensin.
Läs mer på Ekonomistas; faktiskt läskigt.
Läs mer på min professionella blogg om hur vi kringgick Skatteverkets kringgående av grundlagen.
Tjaha, då har Mp och V bevisat att de inte är lämpliga att ingå i en regering efter valet. Detta är nämligen de enda partier som inte klarar att oreserverat ta ställning för yttrandefriheten; alltså de enda som anser att Vilks får skylla sig själv. Och det är nu inte några snöskallar på mellannivå som uttalat sig, utan dels Lars Ohly och dels Peter Eriksson.
Anser de även att Dror Feiler fick skylla sig själv när han provocerade Israels ambassadör? Think not. Men så går det när halalhippies är målgruppen och SoFo det intellekteuella centrat.
Så det lutar åt borgerligt i höst. Sorry, men yttrandefriheten är faktiskt viktigare än A-kassan. För utan den kan man i förlängningen inte ens debattera A-kassan.
I det politiskt korrekta Sverige är attityden för dagen är "yttrandefrihet är bra, så länge det inte stör". Jag syftar givetvis på Lars Vilks, en konstnär som faktiskt provocerar på riktigt.
Osökt associerar jag till två av etablissemanget godkända provokatörer, klottraren NUG och låtsaspsykfallet Anna Odell. I det första fallet vågar konstnären - trots att vad jag vet det inte finns radikaliserade SL-medarbetare som smider mordplaner - inte ens framträda med namn. I det andra fallet har jag ännu inte hört någon företrädare för PK-etablissemanget säga att "hon får skylla sig själv att hon hamnar i spännbälte", "Odell kränker vårdpersonal" eller "Odell drivs av ett oresonligt hat mot vården". Undrar hur mycket sympati och förståelse psykiatrikern David Eberhard fått om han klappat till Anna Odell på käften?
Ett talande exempel på oförmågan att stå upp för elementära fri- och rättigheter är Peter Widerud, ordförande i Sveriges Kristna Socialdemokrater - Broderskap och Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Bjereld är dessutom ledamot av Broderskaps förbundsstyrelse.
På sin blogg jämför Ulf Bjereld Lars Vilks med Åke Green, pastorn som gjode sig känd för hets mot homosexuella. Vilket i sig är lite kul, eftersom de extrema islamister som angriper Vilks antagligen delar Greens syn på homosexuella; tror att pastorn och imamen faktiskt skulle trivas bra ihop. Men enligt den politiskt korrekta koden är som bekant homofobi och kvinnoförtryck ok, så länge det inte utövas av européer eller amerikaner av europeisk härstamning.
Nåväl: Kärnan i texten är just en jämförelse mellan Vilks och Green. Men den är givetvis helt felaktig, vilket man nästan måste vara professor vid Göteborgs Universitet för att inte förstå. Det är nämligen frivilligt att vara muslim, i alla fall i Sverige. Precis som det är frivilligt att vara jude, buddhist, kristen (av olika schatteringar), kommunist, socialist, liberal, konservativ eller grön.
Däremot är det inte frivilligt att vara homosexuell; åtminstone inte enligt gayrörelsen. Och jag antar att de vet vad de pratar om. Nu tar vi det långsamt, så att till och med en statsvetare i Göteborg förstår:
1: Det är OK att säga att islam är en fånig religion. 2: Det är inte OK att säga att homosexuella är fåniga, eftersom man föds till det.
Överkurs (masternivå): Det är även frivilligt att besöka Universitetet i Uppsala.
I sin argumentation skriver Bjereld "men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt". Jag skulle vara tacksam om Bjereld kunde hålla en tanke i huvudet. Det skulle i så fall vara ett framsteg.
Nu över till Weideruds blogg, som f ö publicerades före Bjereld, men de har ju gott om tid att diskutera på styrelsemötena i Broderskap. När det gäller jämförelsen Green - Vilks gäller såklart även resonemanget ovan. Men Weiderud är mer försåtlig. Till att börja med betecknar han den provocerande filmen som pornografisk, vilket kan diskuteras. Nu är ju i och för sig gränsen mellan pronografi och erotisk konst flytande, skiljelinjen verkar vara att om kulturskribentener får stånd är det erotik, om lastbilscafisar får stånd är det porr. Men Weiderud väljer - mycket medvetet - att kalla filmen pronografisk. Syftet är uppenbart - att diskvalificera filmen i allmänhetens ögon.
Ett annat intressant inslag i Weideruds bloggpost är det som Weiderud väljer att bortse från: Filmen är faktiskt en konstvideo, skapad av Sooreh Hera, en kvinnlig iransk konstnär som för tillfället lever och verkar i Holland och inte i Iran, av lätt införstådda skäl. Det är alltså denna video, skapad av en flykting från ett religiöst förtryck vi knappt kan föreställa oss, som Weiderud väljer att förtala. Han nöjer sig inte med att solidarisera sig med förtryckarnas svenska representanter utan måste dessutom bidra till smutskastningen genom att kalla filmen pornografisk.
Weiderud underlåter också att nämna att flera andra alster visades som kritiserar och driver med andra religioner under föreläsningen. Var fanns den kristna mobben? Den buddhistiska?
Avslutningen är ett präktigt självmål. Weiderud skriver att vi måste ta anvar för yttrandefriheten. En enda möjliga tolkningen är att vi har yttrandefrihet så länge det inte stör någon. Men yttrandefriheten finns ju till just för att skydda obehagliga, besvärliga, utmanande, provikativa uttalanden. Jolmiga trevligheter som alla håller med om, från t ex Broderskap, behöver liksom inget skydd.
Vår solidaritet med Lars Vilks måste vara hel och fullständig utan reservationer. Demkratin kräver det.
Vill du läsa något bra i frågan, läs här. Såklart skrivet av en konservativ och en nyliberal. De har uppenbarligen en bättre moralisk kompass än Broderskaps styrelse.
Religionsvetenskap, A-nivå:
Taoism - shit happens.
Buddhism - this shit, is it really shit?
Hinduism - shit happens; again and again and again and again and...
Islam - there is no shit but shit.
Judaism - why does this shit always happen to us?
Protestantism, traditional - if you work hard enough, shit won´t happen.
Protestantism, according to Church of Sweden - shit happens, unless it is in someway inconvenient or disturbs you in any way which case we are really sorryt that we bothered you, and who are we to teach you about shit anyway?
Catholicism - shit happens, but you can wipe yourself.
Atheism - no shit!
Rastafarianism - shit happens, let´s smoke it.
Zen - what is the sound of shit happening?
Agnosticism - shit (maybe) happens, then again, maybe not.
Scientology - shit happens, we teach you how to fix it for a small fee.
