Därför bloggar jag på S-info

I en kommentar på mina tidigare flitigt omdebatterade inlägg, skriver Bo Widegren:

"Vad jag förstår är s-info "en fungerande kommunikation mellan socialdemokratiska väljare och politiker." Vad jag förstår är du numera varken socialdemokratisk väljare eller en socialdemokratisk politiker. Min fråga är av vilken anledning har du din blogg på s-info?"

Jag är medlem i Socialdemokraterna sedan 1980 (SSU) och är fortfarande det. Dock är jag ingen hästväljare, som röstar på Socialdemokraterna oavsett vad partiledningen hittar på.

Dessutom tänkte jag - i min enfald - att det kunde var intressant för S-politiker att veta hur väljarna faktiskt tänker. Eller handlar S-info bara om kommunikation från S-politiker till S-väljare? Den där kompetenshöjningen inom sociala medier var det i så fall inte så mycket bevänt med.

Ett sista budskap: Det är vi som är till höger inom vänsterblocket och de som är till vänster inom högerblocket som till sist avgör vem som styr landet. Inte nyliberaler eller vänsterradikaler.

Detta fattade Tony Blair, när har bröt 18 (!) års torydominans. Detta fattade Fredrik Reinfeldt.

När ska vårt parti fatta det?

Tack, Bengt Silfverstrand!

Som flera säkert noterat har jag fått en del kritik när jag meddelade att jag röstat på Alliansen. Det fick mig ett tag att tvivla på att jag gjort rätt. Men det gör jag inte längre.

På Ola Möllers blogg, som är en officiell Socialdemokratisk blogg, blev jag tydligen kallad "stolle" av Bengt Silfverstrand.
Och när man blir kritiserad av Bengt, då vet man att man har tänkt rätt.

Eftersom Ola har stängt för kommentarer, kan jag inte svara där. Här är hela inlägget, notera Olas lama svar (de där reglerna om trevlig ton och sånt på s-info gäller inte oss som faktiskt ifrågasätter, kolla med Erik Laakso om du tvivlar):

"Hej Ola, 



Att det finns stollar som Ulf Börjesson m fl vars främsta syfte med att blogga tycks vara att få spegla sig i sin egen självtillräcklighet tycker jag inte bör ge anledning att ifrågasätta s-info:s legitimitet.

(Skrev mannen som gett grötmyndigheten ett ansikte/Ulf.)



Att flera ur ideologisk synpunkt husvilla individer också söker sig hit vittnar vä trots allt om s-infos genomslagskraft, något jag tycker vi ska värna om och utveckla.

(Jag är inte så husvill att jag måste värma mig hos gamla kommunister, men Stolichnaya värmer iofs bra. Fråga Lasse Werner och CH Hermansson /Ulf)



Vad sedan gäller vem som är socialdemokrat eller inte så tycker jag det är gärningarna som får avgöra detta. 
För trots allt får väl socialdemokratin lika lite som bofinken se ut hur som helst....."

(Nej, den hör t ex inte ihop med kommunismen/Ulf)







Ola Möller: Tjena Bengt. 

Ja där är många aspekter på det hela. Lite konfunderad blir man trots allt.

Uppenbarligen är jag inte ensam

Enligt DN dumpade var tredje s-väljare Socialdemokraterna på grund av Vänsterpartiet.

Någon som fortfarande tycker att V-samarbetet var en bra idé? För Socialdemokraterna, alltså?

Därför röstade jag inte rödgrönt

Anledningen till att jag skriver detta först nu, är att jag inte ville sabotera för alla de vänner och bekanta som slitit häcken av sig i valrörelsen (jag gick med i SSU 1980, och har varit medlem i Socialdemokraterna i drygt 20 år). Se det här som ett bidrag till eftervalsanalysen.

Något som är uppenbart är att det, liksom förra valet, var många som lämnade det rödgröna till förmån för Alliansen - de Rödgröna backade och Alliansen gick framåt. Varför har jag redan rett ut på min professionella blogg, för ca tre månader sedan. Att Sverigedemokraterna skulle komma in har varit uppenbart länge, reaktioner som "chock" eller "kalldusch" är nonsens eller okunskap.

Den viktigaste anledningen till att jag röstade på Alliansen, var att jag inte kan tänka mig Vänsterpartiet i allmänhet och Lars Ohly i synnerhet i en regering. Något jag flaggade upp för ca 10 månader sedan, och dessutom fick en del stryk för, men det är OK.

Tanken med det ursprungliga rödgröna samarbetet (dvs s - mp) var god. Men tyvärr tvingade en massa konservativa vänstersossar Mona Sahlin att släppa in ett parti var ledare:

• Inte kan välja mellan demokrati och diktatur (Israel och Iran, Israel har förvisso sina brister, men Iran...just en snygg feminist och hbt-vän).
• I det längsta försvarade diktaturerna i Östeuropa; att kalla sig kommunist efter 1989 är som att kalla sig nazist efter 1945. Det påminner inte så lite om Sverigedemokraternas försök att klä ut sig till goda demokrater.
• Ägnar sig åt historieförfalskning; Ohly påstod i Uppdrag Granskning att de kommunistiska staterna föddes ur en längtan efter frihet och ett bättre liv. Den s k ryska revolutionen var en statskupp, övrig öststatskommunism ren imperialism.

Lars Ohly gjorde alltså de Rödgröna omöjliga att välja. Sedan finns det några andra problem:

• Ett av dem är den neurotiska ångesten inför att folk ska få bestämma ett och annat själva, till exempel själva få välja hur de delar på föräldraförsäkringen.
• ROT och RUT är en annat. Varför är det OK att dra av för en dräng, men inte för en piga? Skippa eller acceptera båda, allt annat är hyckleri. (Och om man nu tycker att "man ska ta hand om sin egen skit" är ett bärande argument, varför ska inte utsträcka det till "ta hand om sina egna barn", "laga sin egen mat" etc.)
• Är det verkligen så att alla problem i den offentliga sektorn alltid kan lösas med mera pengar? Skulle det inte, rent teoretiskt, kunna vara så att pengarna inte alltid används på bästa sätt?
• Kan man tänka sig att precis som det finns giriga chefer i det privata, så finns det fega chefer i det offentliga som istället för att ta organisationen i hampan, ständigt begär mera pengar? Såväl girighet som feghet är mänskliga, moraliska brister som inte kan kopplas till ideologi.
• Varför är det OK att tjäna pengar på att sälja mat, men inte på att driva apotek? Mat är faktiskt viktigare än medicin.

Jag vill ha ett samhälle som erbjuder trygghet, respekterar mig som en vuxen människa och som inte försöker vinna min röst med en massa trams och ologiska argument (ex vis RUT och ROT-schizofrenin ovan).

Ska det vara så svårt att förstå?

Metro 1, Metro 2, Expressen 1, Expressen 2, GP 1, GP2, DN 1, DN 2, SvD 1, SvD 2, Aftonbladet 1.

Uppdatering: Enligt DN idag är jag uppenbarligen inte ensam.

När LO drog en lans mot rasismen...

...kan du läsa om på min jobblogg.

Såhär kan röstuppmaning också se ut!